Vår, trodde man...
Ja, det var ett i raden av klimatmässiga bakslag imorse, då man åter fick bege sig ut i köld och vinande blötsnö. Hur ska jag kunna oroa mig för det faktum att jag inte letat sommarjobb, när det ändå tycks som om det kommer att vara vinter året om i år? Och var är den där s.k. globala uppvärmningen som miljökämparna varnar för? Det här påstås ha varit Sveriges i genomsnitt kallaste marsmånad sen 1940-talet!
Men en helg har jag att se fram emot. En nyttig en. Jag har slarvat med kost och motion och skall imorgon skärpa mig genom att gå och simma. Det var evigheter sen.
Men en helg har jag att se fram emot. En nyttig en. Jag har slarvat med kost och motion och skall imorgon skärpa mig genom att gå och simma. Det var evigheter sen.
Kristen kulturkrock
Det höll på att ta hus i helsicke i skolan idag. På gott och ont är det en ganska ordentlig spännvidd av moraliska uppfattningar som ryms inom begreppet kristendom, och det fick vi ett obehagligt smakprov på under lunchandakten.
En av Missionsförbundets stockholmsförsamlingar har en vänförsamling i Kongo, och några av de afrikanska ”syskonen” har varit på Sverigebesök senaste dagarna. Som sin sista anhalt före hemresan hade de nu vår högskola, och var givetvis inbjudna att hålla dagens gudstjänst med oss. Eftersom franska var det enda gångbara språket förutom deras eget modersmål medfördes en (svensk) tolk.
Första halvan och mer av gudstjänsten gav precis vad man kunde önska: afrikanska rytmer och lovsång och prisande av Herrens storhet, och den kongolesiske pastorn berättade anekdoter och avgav vittnesmål. Vackert så.
Men så började den muntra tonen sakta förändras... Han konstaterade att antagligen skulle väl inte alla av oss bli präster och pastorer, utan kanske läste teologi av ett rent vetenskapligt intresse. Och detta beklagade han. Teologi utan religiös tro är nämligen ingen teologi, fick vi veta. Endast som utövande, religiösa kristna kunde vi ha användning för kunskaperna. Ja faktum var, menade han, att det kunde vara rent skadligt för tron att plugga teologi. Religionen bör levas och utövas, men inte studeras teoretiskt.
Västerlandet är mycket sekulariserat, och även detta var något han varnade oss för. Och nu närmade han sig slutpunkten av sin predikan; det var dags att knyta ihop säcken. Redan i förväg hade han förklarat för oss att vi kanske inte skulle komma att gilla allt han sade. Men den bomb han nu släppte övergick alla förväntningar. Tolken blev ombedd att läsa upp ett visst bibelstycke på svenska – och detta var utanför protokollet, detta tillhörde inte vad man kommit överens om med skolledningen innan. Jag vågar gissa att större delen av oss församlade kippade efter andan av skräck då vi kände igen detta synnerligen tabubelagda Paulus-citat.
De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade istället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. (Romarbrevet 1:25-27)
Intensivt hoppades jag att pastorns kommentar till texten ifråga skulle vara kritisk eller på något sätt urskuldande, men tyvärr... Detta var nämligen precis vad han ville säga oss, och som uppenbarligen var det viktigaste av allt: att homosexualitet är något vi som goda kristna aktivt måste ta avstånd ifrån. Att leva som homosexuell är att gå emot Gud, förklarade han allvarligt. Och han uppmanade oss att själva, var och en, vara goda förebilder och hjälpa till att stävja sådana synder. Den stackars tolken, lika oförberedd på detta som oss andra, stammade fram hans budskap uppenbart motvilligt, och han kan nog knappast ha undgått att märka temperaturfallet i lokalen. Hur glädjen plötsligt bytts ut emot djup skepticism.
Stämningen var naturligtvis aningen betryckt efteråt. Hur långt ska man ha överseende med kulturskillnader i sådana här fall? Vår skola är öppet liberal och har även organiserade gaystudenter. Det här satt inte precis fint. Men såvitt jag förstått tog sig de ansvariga från skolans sida ett allvarligt litet "snack" med den afrikanske pastorn efteråt. Faktum var ju att han på sätt och vis brutit ett avtal eftersom det i förväg planerats vad som skulle avhandlas, och han lade nu på eget bevåg till en punkt i manuset. Och vilken punkt sen...! Åsiktsfrihet, visst. Men han t.o.m uppmanade oss ju att motverka homosexualitet.
Hursomhelst, jag gissar att skolledningen kommer att skärpa sin kontroll av gästpredikanter härefter.
Hursomhelst, jag gissar att skolledningen kommer att skärpa sin kontroll av gästpredikanter härefter.
Stöksöndag
Det här med att möblera på liten yta är en konstart - som jag ännu inte behärskar till fullo. De första att sätta betyg blir troligtvis mina vänner i bokcirkeln, som hälsar på om ca en vecka. Måste se till att golvet är fritt tills dess.
Jag åt langos på gatuköket häromdan. Inget särskilt med det, men Tiniz, som inte hade hört talas om maträtten ifråga tidigare försökte mödosamt memorera det exotiska ordet, och jag lovade i brist på anteckningspapper att omnämna det i bloggen så att hon också kunde se det i skrift. L-A-N-G-O-S. Ungersk specialitet bestående av ett frasigt, friterat bröd med gräddfil, svart kaviar och lök. Det är godare än det kanske låter.
Tittade på svenska finalen i Melodifestivalen igår. Alltså, jag vill verkligen betona att jag vanligen inte tillhör kategorin "halvparanoida samhällskritiker med konspirationsteorier", men när Carola, bland en mängd originella och hyfsat nyskapande bidrag, utan större möda kammar hem segern med en låt som går i samma stil som det mesta hon gjort sedan 1990, är det så att till och med jag måste bita mig i läppen för att inte utropa: "Det där var uppgjort!!" Inget ont om henne, men vad var det för speciellt med den låten?!
Nä nu måste jag städa...
Jag åt langos på gatuköket häromdan. Inget särskilt med det, men Tiniz, som inte hade hört talas om maträtten ifråga tidigare försökte mödosamt memorera det exotiska ordet, och jag lovade i brist på anteckningspapper att omnämna det i bloggen så att hon också kunde se det i skrift. L-A-N-G-O-S. Ungersk specialitet bestående av ett frasigt, friterat bröd med gräddfil, svart kaviar och lök. Det är godare än det kanske låter.
Tittade på svenska finalen i Melodifestivalen igår. Alltså, jag vill verkligen betona att jag vanligen inte tillhör kategorin "halvparanoida samhällskritiker med konspirationsteorier", men när Carola, bland en mängd originella och hyfsat nyskapande bidrag, utan större möda kammar hem segern med en låt som går i samma stil som det mesta hon gjort sedan 1990, är det så att till och med jag måste bita mig i läppen för att inte utropa: "Det där var uppgjort!!" Inget ont om henne, men vad var det för speciellt med den låten?!
Nä nu måste jag städa...
Estetiska flaskor, IP-parasiter och avslutad flytt
Här inträffar ett nytt livstecken från bloggens ägare, och det är väl trevligt hoppas jag? Var inte oroliga. Jag mår faktiskt över förväntan bra.
Flytten är nu officiellt fullbordad. Jag har bytt bostad och surfar från det ”nya” stället, även om jag ännu inte har bredband.
Eller... nu ska vi vara helt ärliga här... grannen på andra sidan väggen har uppenbarligen ett nätverk som han inte brytt sig om att skydda. Så jag har konstaterat att jag vissa stunder på dygnet tjyvåker på hans bredband om jag inte avaktiverar min egen nätverksuppkoppling. Här har vi ju verkligen en samvetsfråga. Ekonomiskt förlorar ju min käre granne inget på det, men hur sjysst av mig är det att utnyttja någon annans IP-adress när jag befinner mig på Internet? Ja, döm själv.
Om jag ska surfa "hederligt" kopplar jag alltså ur nätverksfunktionen och ringer upp Internet via vanligt modem istället. Tickande teleräkning och lååångsaaamt och allt det där.
Idag har jag annars varit ute och handlat. Blev glad då jag konstaterade att de mycket tjusiga té-flaskorna från ArizonaBev fortfarande existerar i svensk handel (åtminstone här i Stockholm) om man bara letar på de rätta, trendiga ställena. Favvofiket mitt på Söder förde under en kort tid denna i sin förpackning så estetiskt väl tilltagna dryck. Jag var idag tvungen att köpa en, om inte annat bara för att kunna ta vidstående bild (nedan) och skryta för en bekant från LunarStorm, som jag vet också har nosat efter de här flaskorna.
Fiin flaska
Mitt i alltihopa
Jag stirrar in i dataskärmen och världen runtomkring försvinner som den brukar. Allt är som vanligt hemma hos Effell.
Med ett undantag: det blir mindre och mindre hemma.
Jag undrar vad klockan är och höjer blicken emot den punkt på väggen där den brukat hänga - men där sitter bara en tom tavelkrok. Jag fryser om fötterna - men minns plötsligt att tofflorna inte bor här längre, de har redan flyttats till nästa sovrum. Jag kommer på att jag vill byta skiva i min cd-walkman - men hela skivsamlingen, ja hela bokhyllan, är ju borta.
Rummet promenerar iväg bit för bit. Den tillvaro som byggdes upp, förädlades och putsades på under åratal monteras sakta ned och forslas bort. Idag flyttades telefonnumret. Snart sugs även de sista fästena med i strömmen. Skrivbordet... väggalmanackan... sängen... och datorn!
Med ett undantag: det blir mindre och mindre hemma.
Jag undrar vad klockan är och höjer blicken emot den punkt på väggen där den brukat hänga - men där sitter bara en tom tavelkrok. Jag fryser om fötterna - men minns plötsligt att tofflorna inte bor här längre, de har redan flyttats till nästa sovrum. Jag kommer på att jag vill byta skiva i min cd-walkman - men hela skivsamlingen, ja hela bokhyllan, är ju borta.
Rummet promenerar iväg bit för bit. Den tillvaro som byggdes upp, förädlades och putsades på under åratal monteras sakta ned och forslas bort. Idag flyttades telefonnumret. Snart sugs även de sista fästena med i strömmen. Skrivbordet... väggalmanackan... sängen... och datorn!
Svenskhetens arvsynd
Under etikpasset idag diskuterade vi bl.a världspolitiska rättvisefrågor (typ fördelningen av resurser och liknande) och snuddade vid uppfattningen att födelse och medborgarskap i ett välmående I-land automatiskt medför en moralisk plikt att dela med sig till de sämre lottade. Dina pengar är inte dina bara för att det är du som har tjänat ihop dem. De bör tillfalla den som bäst behöver dem.
Ungefär. Och jag antar att för- och emot-åsikternas spridning i klassen lite diskret vittnade om vilka som privat hade socialistiska sympatier och vilka som var liberala. Överhuvudtaget har det senaste tiden börjat hetta till mer och mer mellan enskilda personer som inte delar uppfattning. Jag hoppas dock att ekumeniken och den ömsesidiga respekten skall behålla sitt famntag.
Annars är det mycket som händer nu. Flytten återkommer jag till så snart den når ett genombrott (*lite ironisk över att det tar tid*), men jag har däremot preliminärt stämt träff med ett antal människor under kommande veckoperiod. Ingen nämnd ingen glömd. Minst en gång om dagen låser jag i alla fall upp Goth-Helenas ytterdörr, stapplar in, trasslar in mig i hennes spindelvävsmönstrade halldraperi och öser upp en ny ranson kattmat åt de skygga inneboende. Lite bajsplock i lådorna blir det förstås också.
"Nu när du blir ensam kanske du vill låna en hund?" har jag fått höra av en del vänner. Ingen dum idé. Fast jag kanske ska avvakta för säkerhets skull. Om något år lär jag veta huruvida singelboendet är outhärdligt eller ej. Och tills dess har jag tillräckligt att koncentrera mig på.
Ungefär. Och jag antar att för- och emot-åsikternas spridning i klassen lite diskret vittnade om vilka som privat hade socialistiska sympatier och vilka som var liberala. Överhuvudtaget har det senaste tiden börjat hetta till mer och mer mellan enskilda personer som inte delar uppfattning. Jag hoppas dock att ekumeniken och den ömsesidiga respekten skall behålla sitt famntag.
Annars är det mycket som händer nu. Flytten återkommer jag till så snart den når ett genombrott (*lite ironisk över att det tar tid*), men jag har däremot preliminärt stämt träff med ett antal människor under kommande veckoperiod. Ingen nämnd ingen glömd. Minst en gång om dagen låser jag i alla fall upp Goth-Helenas ytterdörr, stapplar in, trasslar in mig i hennes spindelvävsmönstrade halldraperi och öser upp en ny ranson kattmat åt de skygga inneboende. Lite bajsplock i lådorna blir det förstås också.
"Nu när du blir ensam kanske du vill låna en hund?" har jag fått höra av en del vänner. Ingen dum idé. Fast jag kanske ska avvakta för säkerhets skull. Om något år lär jag veta huruvida singelboendet är outhärdligt eller ej. Och tills dess har jag tillräckligt att koncentrera mig på.
Effell
Försöker att inte tänka för mycket
Min ordinarie tandläkare har såvitt jag förstått mer eller mindre slutat jobba, och därför har jag inte varit där på ett tag. Redan tidigare har hon varit långtidssjukskriven i omgångar. Jag har då hänvisats vidare till kollegan som hon delar mottagning med, en lakonisk tjeck med mycket vardagsvisdom. Hans förklaring till hennes försvinnande har varit - inte att hon skulle ha bränt ut sig - utan att hon snarare jobbat för lite och därmed haft för mycket tid att tänka.
"Man ska jobba mycket så man slipper hinna fundera, åtta timmar om dan. Då mår man bra. Har man en massa tid att tänka, så börjar man snart grubbla och blir deppig över livet."
Nu må man väl ge honom rätt eller fel, men jag kan just nu känna igen mig i resonemanget. Att tänka "för mycket" kan ruinera tillvaron. Det gäller att hitta en balans där, och det försöker jag nu.
"Man ska jobba mycket så man slipper hinna fundera, åtta timmar om dan. Då mår man bra. Har man en massa tid att tänka, så börjar man snart grubbla och blir deppig över livet."
Nu må man väl ge honom rätt eller fel, men jag kan just nu känna igen mig i resonemanget. Att tänka "för mycket" kan ruinera tillvaron. Det gäller att hitta en balans där, och det försöker jag nu.
Ja usch ja...
En ledig dag har jag framför mig, och tur är väl det, för nu börjas det på allvar med flytten. I onsdags hjälpte Mor och Far mig att få dit köks- och städprylarna, och det är ju alltid en början. Mor, som tittade in för första gången, blev lite nostalgisk och sade att stället påminde om hennes egen lägenhet i Örebro en gång i tiden.
Stormöblerna får komma i helgen, nu tar vi lådvis med vanliga prylar i första hand. (Troligen dyker Goth-Helena upp nån gång på eftermiddan och hjälper till också.) Ja och så är det en drös praktiska grejer som ska lösas så fort det går: telefon- och internetuppkopplingar, hemförsäkring, adressändring, o.s.v, o.s.v... Som om det inte räckte med det, så är det min trappstädningsvecka som just dragit igång, samtidigt som jag flyttar in. "Nu ska vi testa han den där nye, och se hur lojal och praktisk han är egentligen." Nää, det är klart det är en slump, men ändå.
Som för att betona dagens ledighet var det riktig långdag i plugget igår. På kvällen var det nämligen ekumeniskt möte mellan Svenska Kyrkans och Missionsförbundets teologgrupper. Ett par särskilt inbjudna församlingsledare från Västkusten berättade i två timmar inspirerat om lyckat samarbete över samfundsgränserna.
Det blev rätt varmt och dålig luft i rummet efterhand, och mötet avbröts ganska abrupt och dramatiskt av att en kvinna som tydligen var både diabetiker och epilleptiker (obehaglig kombination) plötsligt föll ihop och krampade. Hon blev dock väl omhändertagen, och såvitt jag förstår togs hon för säkerhets skull in till sjukhuset även om anfallet tycktes lugna ned sig efter en stund. De flesta av oss avslutade kvällen med en stämningsfull andakt i kapellet.
Jag börjar bli småtrött på snöandet. Tji fick alla som fåfängt hoppades att mars ända från start skulle vara en vårmånad.
Stormöblerna får komma i helgen, nu tar vi lådvis med vanliga prylar i första hand. (Troligen dyker Goth-Helena upp nån gång på eftermiddan och hjälper till också.) Ja och så är det en drös praktiska grejer som ska lösas så fort det går: telefon- och internetuppkopplingar, hemförsäkring, adressändring, o.s.v, o.s.v... Som om det inte räckte med det, så är det min trappstädningsvecka som just dragit igång, samtidigt som jag flyttar in. "Nu ska vi testa han den där nye, och se hur lojal och praktisk han är egentligen." Nää, det är klart det är en slump, men ändå.
Som för att betona dagens ledighet var det riktig långdag i plugget igår. På kvällen var det nämligen ekumeniskt möte mellan Svenska Kyrkans och Missionsförbundets teologgrupper. Ett par särskilt inbjudna församlingsledare från Västkusten berättade i två timmar inspirerat om lyckat samarbete över samfundsgränserna.
Det blev rätt varmt och dålig luft i rummet efterhand, och mötet avbröts ganska abrupt och dramatiskt av att en kvinna som tydligen var både diabetiker och epilleptiker (obehaglig kombination) plötsligt föll ihop och krampade. Hon blev dock väl omhändertagen, och såvitt jag förstår togs hon för säkerhets skull in till sjukhuset även om anfallet tycktes lugna ned sig efter en stund. De flesta av oss avslutade kvällen med en stämningsfull andakt i kapellet.
Jag börjar bli småtrött på snöandet. Tji fick alla som fåfängt hoppades att mars ända från start skulle vara en vårmånad.
En vanlig dag i Sverige
