Effell's blogg

Jag kommer på mig själv med att ha nävarna knutna. Ett spänningssymptom, kanske en försvarsposition eller ett varsel om en kämpig tid att gå igenom. Eller är det i själva verket så alltid, att jag är stel och spänd? Som då jag brukade vakna om natten med outhärdlig kramp i endera benet. Eller den sura uppstötningen som plötsligt kom häromdan, eller halsbrännan.
Jag vecklar ut de krökta fingrarna, sträcker på dem nästan skamset. Vad är jag rädd för? Ganska mycket, förmodligen.

Jag försöker slappna av.