Raggarbrudar(?)

Då jag mot slutet av 1990-talet hade blivit en flitig Internetanvändare och börjat chatta med främlingar i den stora världen därute, lärde jag mig också hur de mänskliga relationerna i cyberrymden såg ut. T.ex. det faktum att kvinnor online ofta var avvaktande och avvisande om en okänd kille dök upp och ville prata. En förklaring är väl ganska överflödig för den som varit med. Krograggningen hade liksom flyttat ut på nätet, och i den anonymitet som chattandet erbjöd kunde "bockarna" tillåta sig att uttrycka sig mer påfluget och brunstigt än någonsin. "Hej. Är du kåt? Ligga?" Dessa omständigheter har nog dessvärre inte förändrats nämnvärt över tid. 
En sak som jag däremot inbillar mig har förändrats sedan nätraggningens gryning, är att även kvinnorna plötsligt blivit flitiga.

Under de senaste åren har jag oftare och oftare kontaktats av främmande personer, via både chatprogram och webcommunitys. De dyker upp under klyschiga smeknamn i stil med "Lover" eller "Babe" eller "Rosie", och även om det inte är lika ohöljt fiskande som i det manliga exemplet ovan, så känns intentionerna ganska tydliga. Det kan t.ex. vara ett mejl med ett innehåll som lyder ungefär: "I saw your profile and became intrested. I will like to know you more, and I want you to send a mail to me so I can give you my picture ... " Det kan också vara en person som adderar mig på sin chatlista, och sedan inleder en forcerad konversation där hon skippar de flesta artighets- och lära-känna-varandra-rutinerna, för att istället gå tämligen rakt på sak. "Hi, how are you? ... Can we speak on the cam?" Jag har av en svensk tonårsflicka fått den raka frågan om jag var villig att betala för en webcam-striptease, eller om jag kände någon annan som ville det (och nej, jag befann mig inte på någon porrsajt. Det var på ett vanligt community).

Det som för mig känns en aning oroande med alltihop, är att det alltså nästan verkar tas för givet att jag skall vara intresserad. Desperat intresserad, eftersom det framgår av infon att jag är man och singel... Har de här tjejerna i själva verket motsvarande sterotypa fördomar om män som många killar har om kvinnor? Eller handlar det om att många tror att om man överhuvudtaget befinner sig online, så är man ute och letar? Mönstret känns traditionellt könsrollsmässigt: det är män som förväntas söka och kvinnor som förväntas erbjuda.

En avgörande sak tycker jag på ett obehagligt sätt verkar skilja tjejernas raggning från killarnas. Nämligen att det inte känns som någon vanlig kåt-raggning, utan snarare som något genomtänkt, beräknande; en jakt på materiell eller social trygghet snarare än en sexuell upplevelse. Hoppas nästan att jag har fel. När det ibland framgår att tjejen ifråga troligen sitter i (eller åtminstone kommer från) någon ekonomiskt och socialt utsatt miljö, typ Östeuropa eller Filippinerna, händer det att jag känner ett samvetsstyng i hjärtat då jag trycker på blockera-knappen. Tänk om jag just avvisar ett förtvivlat nödrop? Tänk om hon faktiskt är tvångsprostituerad, eller bara kämpar med alla medel för att hitta någon välbärgad västerlänning som via äktenskap kan köpa ut henne från hennes elände? Då är ju jag ändå fel person att satsa på, i och för sig - fattig, sjukskriven student med skulder. Men ändå; katastroftänkandet triggas igång, eftersom jag har lite svårt att sätta mig in i att en ung kvinna skulle vara såpass påstridig enbart av... lust? 

Eller är det jag som är fördomsfull nu?

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback