Minnen på pränt

Redan nå'n gång vid eller strax efter gymnasietiden (det är alltså omkring tjugo år sedan) hade jag planer på att skriva en självbiografi. Vad nu det skulle vara bra för, sådär i 18-/19-årsåldern... Det "verkliga" livet har väl knappast börjat då?! Medveten om detta tänkte jag lite vitsigt döpa verket till Mitt liv, så här långt. Alternativt den aningen längre titeln Se vilket liv jag levt och hur jag har blivit, så kommer ni att vara tacksamma att ni inte blev som jag, och blev ni det ändå, så kan jag bara beklaga. Eller något sådant.
Antagligen räknade jag väl med att bli något slags halvkändis, eller i alla fall en inom-vissa-kretsar uppburen estet. För sådana kan ju komma undan med att skriva bokslut oavsett om de uppnått myndig ålder eller ej; det är ju bara att fortsätta med del två några år senare, och så vidare. Åtminstone så länge det finns intresserade läsare.

Så, med hjälp av dagboksanteckningar, almanackor, fotografier och andra tidsmarkörer började jag någon gång på 1990-talet att försöka återskapa mitt liv i skrift. Började, skall betonas. Arbetet är oavslutat och pågående. Eftersom datorn vid det laget kommit in i vardagsbilden fick den blivande självbiografin födas som ett digitalt textdokument, och sådana kan ju som bekant fyllas på utan att bläck och papper går åt. Denna fil putsas det ännu på med ojämna mellanrum, ty själva livet fortsätter ju, och senast dokumentet öppnades och dammades av var idag!
Jag kunde till min smärre bestörtning konstatera att de senaste noteringarna rörde 2005... Hög tid för uppdatering av läget, således!

Men sedan är det ju också så att en massa minnen plötsligt sköljer över en då man börjar rota i det gamla - i det här fallet då jag ögnade igenom den systematiskt årtalsindelade texten och läste om människor och händelser som passerat, känslor som pendlat och avgörande ögonblick. Det är smärtsamt och befriande på samma gång. Jag påminns om vilka aspekter av min tillvaro som till dags dato inte förändrats till det bättre, och samtidigt om att jag haft roligt många gånger som jag hunnit glömma.
Inspirationen att fortsätta på biografin återvände hursomhelst. Det har hänt en del sedan 2005. Eller kanske inte? Jag ska göra en ny inventering, kolla igenom senaste årens fotoskörd (vilken f.ö. ligger i datorn eftersom jag fick digitalkamera just det året), jämföra med gamla e-brev, o.s.v. Det är lite av arkeologiskt forskningsarbete över det, och sådant gillar jag. Sedan, när stoffet är samlat, får jag sålla och banta ned det till det väsentligaste för att få något slags röd tråd. Även det en intressant utmaning.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback