Kulafton eller Depparedan?
Idag är det dagen som vi - de flesta av oss - sedan tidiga, stapplande barnsben präglats att alltid se fram emot. Den 24:e december!
En liten tråkig pekpinne vill jag dock vifta med där. Samtidigt som vi önskar varandra frid bör vi också minnas alla dem som kanske inte har det underbart idag, för de finns ju. Det kan finnas många personliga anledningar till att faktiskt inte alls gilla den här högtiden. Ensamhet, prestationsångest, hemska minnen och erfarenheter, pliktkänslor, vadsomhelst. Julen är på något sätt den heligaste tiden, då man inte får svika och då man måste ha roligt. Desto större stigma om man av någon anledning inte kan ha roligt.
Själv kommer jag nog att ha en utomordentlig julafton, och jag hoppas Du kommer att ha detsamma. Men be en bön med mig för alla dem därute. Tänk på dem, i alla fall ett kort ögonblick.
Julen är här. Låt oss fira den.
Vackra och kloka tankar. Jag har ensamma och utsatta människor som julen inte är någon trevlig tid för med i mina tankar hela julen. Det har jag haft sen jag var barn. Min favorit jullåt är Do they know it's chrismas? Jag får tårar i ögonen varje gång jag hör den.