Ett urval av spam jag fått


Apatin som kommer av "konsten att inte lära av sina misstag"

Sen halvannan vecka eller så är min dator återigen nedlusad med trojanvirus. Skyddsprogrammen känner av inkräktarna men kan inte ta bort dem - endast blockera dem från att sprida sig vidare. Och vad som händer är att allt surfande går skitsegt, vissa webbsidor går knappast att få upp överhuvudtaget. Istället bombarderas jag med reklam i form av envist återkommande popup-fönster. Det är onlinecasinon, nätdejting, vinn-en-ipod - You name it. Och så naturligtvis de falska antivirus-programmen som dyker upp som banners med budskapet: "klicka här". Tack och lov ser jag skillnad, eftersom designen/layouten är annorlunda.  
Det enda i internetväg som funkar någorlunda normalt är chatten. Ja, och e-posten kanske. (... Ja, och nu undrar ni, apropå rubriken, hur jag överhuvudtaget kan lyckas med att de här virusattackerna, antar jag... mer än en gång liksom. Ja ja, jag erkänner. Jag var dum och oförsiktig och surfade så att säga utanför avspärrningarna; jag var på nån "såndär" sida. Vad begär ni av en ofrivillig evighetssingel?!)

Sånthär gör en rätt trött, så jag skyller väl på det, beträffande att jag inte bloggat på alldeles för många dagar. Brorsan, min datasupport, är för tillfället i Amerika och därför inte särskilt tillgänglig. Han ringde för några timmar sedan och meddelade att han härnäst skulle besöka New Orleans.

Sommaren befinner sig i zenit, och jag känner att mitt eget liv inte håller jämna steg med den. Jag har ännu inte premiärbadat t.ex, men det ska väl bli av inom kort, tror jag. Häromkvällen, då jag vidgade mina hemmavyer en aning, hittade jag en tämligen närbelägen sjö, och jag funderar på att starta där.
Annars tillbringar jag en stor del av vardagen på kyrkcaféet där jag hjälper till. Har jag berättat om det? Minns inte. Jag kan nog göra ett separat inlägg bara om det framöver.

Effell mår bra, enligt läkarutlåtande

Att se sig själv i skiktröntgen är rätt fascinerande, och samtidigt lite skrämmande. Doktorn visade mig resultaten från de båda datortomografier jag hittills genomgått i livet och påpekade skillnaderna. En kall kår gick genom kroppen då han inledde det hela med att säga att man kunde "se vissa förändringar", och jag tänkte att nu är det väl operationsbordet som gäller... Men tack och lov var det faktiskt positiva förändringar det handlade om.

Jag har haft tre olika astmamediciner utskrivna åt mig: en förebyggande, en snabbverkande och en som skall föreställa både snabbverkande och långtidsverkande. Doktorn gjorde nu så att han skrev ut någon ny variant som ska vara en korsning av förstnämnda och sistnämnda, och därmed - teoretiskt sett - kunna vara det enda jag behöver. Jag behåller dock akutmedicinen också, utifall att.

På kvällen firade jag min förbättrade kondition med en långpromenad i kuperat landskap. Gôtt. Jag hade eventuellt tänkt bestiga Högdalstoppen, fast valde av bekvämlighet kullen bredvid istället, vilken är försedd med asfalterad väg ända upp på toppen. *Tittar oskyldigt bort*

*Trött*

Det är lite mycket nu bara. Till stor del beror det på allt vad jag själv försätter mig i, men ändå. Det har väl bara blivit så att saker och ting trappats upp lite senaste tiden, och jag behöver kanske bli bättre på att sätta gränser och säga nej ibland.
Datortomografi kallas undersökningen jag var på imorse, tror jag. Man dras genom en scanner liksom... Återbesök hos en läkare i övermorgon bitti. Nej, det är inget akut som inträffat, det här är något jag blev remitterad till efter den där senaste lunginflammationen i våras, då jag fick svår astma. Man konstaterade att jag inte blivit ordentligt undersökt och utredd sen jag var barn, om ens då. Så det är nog bra att det sker någon gång.