"Mea maxima culpa..."

Lever jag med något slags undermedveten skuldfixering eller...? Att jag ofta har en obehaglig jag-är-en-mycket-dålig-människa-känsla i magtrakten då jag vaknar mitt i natten beror troligtvis på mardrömmar; även om bilderna och intrycken flyktar i samma ögonblick som jag slår upp ögonen dröjer sig känslan ändå kvar. De gånger jag minns drömmarna har de ofta handlat om att jag haft ett stort ansvar, brustit i disciplin och sedan genom min klantighet orsakat någon olycka. 
Inatt t.ex. drömde jag att jag genom vårdslöshet råkat döda en arbetsgivare...!  Minns inte mycket detaljer, men drömmen var såpass stark att den hängde kvar en bra stund efter att jag vaknat. Varför tror jag sånt om mig själv? Är det konstigt att jag inte haft ett riktigt jobb på åratal med det självförtroendet?!

I drömmen var ju i och för sig inte tillvaron riktigt "normal", för något krav på verklighetsanknytning finns ju inte i drömmar. Arbetsgivaren ifråga var en skröplig men halvsadistisk gubbe, nån bitter gammal greve eller nåt, som plågade sina husdjur och behandlade personalen otacksamt. Jag tror jag var något slags lokalvårdare eller vaktmästare. Då gubben kom på mig med att ha strulat till nånting blev han rasande och attackerade mig inte bara verbalt utan också fysiskt, och eftersom jag själv var trött och frustrerad knuffade jag honom ifrån mig. Och då ledde det till nån katastrof, typ att han fick hjärtinfarkt eller föll nedför en trappa och bröt nacken eller nåt.
I drömmens slutskede skulle jag hålla något slags försvarstal, eftersom jag av rädsla hade försökt dölja brottet och velat få det att se ut som en naturlig död. Ingen anade att jag var skyldig, men samvetets änglar och demoner slet i mig, och jag insåg att själva min frälsning stod på spel. Det värsta var då jag skulle bekänna för mina egna föräldrar att ja, jag var faktiskt en mördare. Nånstans där vaknade jag.

Handlar det här om något slags prestationsångest? Knappast, med tanke på att i vaket tillstånd är jag ju enbart lat och bekväm. Dåligt samvete? Ja kanske, men exakt för vad? Det finns massor jag borde, men var ska jag börja?


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback