Nej, sommaren ska inte vara helslut, tycker jag.

Midnattsloppet med all sin folkfest och latinska sambahetta brukar kännas lite som en avslutning på sommaren... Jag har säkert sagt det förr. Det är bara för att det liksom är ett av de där sista stora evenemangen. Och i år hade själva maran ca 17 000 deltagare...! Det ökar visst för varje år.
Då det började dra ihop sig för målgång kapade jag åt mig en perfekt första-parketts-utkiksplats vid Mariatorget, precis där upploppet på Hornsgatan börjar. Där är ju också av tradition en scen med flåshurtig peptalk-värd uppställd, vilket bidrar till stämningen.

Dessförinnan på dagen hade jag fått akut-utrycka som barnvakt i några timmar, och jag hann även få mig både en katolsk gudstjänst och en vegetarisk måltid med halloumi. Gott. Jag åt med fingrarna, för jag iddes inte resa mig och gå och hämta bestick, som anständigt folk. Sådär blir man då man börjar bli stammis på nåt ställe. Man känner sig lite alltför hemma, på något sätt. 
En rätt späckad och händelserik dag med andra ord, och det var väl medvetet som jag undvek att åka hem "emellan"... Det är tråkigt att erkänna, men jag har inte riktigt fått in trivseln här. Den här lägenheten har fortfarande inte blivit tillräckligt Hemma för mig, och kanske beror det på att jag haft mycket annat småjobbigt i huvudet under samma tidsperiod.

 

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback