Effell's blogg

Jag försöker samla tankarna efter en orolig och osammanhängande sömn, och minnas i vilken ordning jag planerat saker och ting för dagen, och, förresten, vilken dag det är. Jag vet att de här starka obehagskänslorna kommer av en kombination av framtidsångest och mindervärdeskomplex, sjuka drömmar och så en massa självförvållad stress i största allmänhet. Då jag vaknar befinner jag mig ännu i gränslandet mellan dröm och (o)verklighet och det tar en stund att övertyga mig om att jag troligtvis inte är i fara trots all den själsliga frusenheten. 

Här kan i sammanhanget och i parentes nämnas att jag nyligen återtog kontakten med psykjouren som jag skrevs ut från för halvtannat år sedan. Före jul började modet svikta mer än vanligt som ni kanske vet, och jag kände att det var dags att ta det på allvar. Den nuvarande kontaktpersonen är villigare än den föregående att försöka ställa diagnos, så vi får se framöver vad utslaget blir.

Vid det här laget, då jag vaknat för kanske tredje gången denna morgon, har solen äntligen gått upp och jag kan med glädje konstatera att den faktiskt gjort det bokstavligen - d.v.s det är inte ens gråmulet ute. Jag ska efter överenskommelse till Alvik och leka i snön med lilla Tessan idag. Hon har inte sett mig sen nån gång i höstas så det är ju bra om hon inte alldeles hinner glömma vem jag är. Det känns otroligt att hon snart fyller fyra år, det känns inte längesen hon var bebis.
Därefter bär det av hem till Helena... öh, Helenorna - först den ena och sen vidare till den andra, på middagsbjudning. Så när jag sent omsider går och lägger mig ikväll har jag förhoppningsvis en bättre magkänsla redan i utgångsläget än den som kommit senaste dygnet.

Trevlig fortsättning på helgen till alla mina bloggläsare.