Lite schlagerprat före läggdags

Innan jag slocknar för ikväll ska jag försöka utvärdera kvällens melodifestival. Först ska den ha ett bra betyg för att lyckas hålla mig vaken trots mitt krassliga tillstånd.
I något annat sammanhang hade kanske inte någon av de här låtarna impat på mig nämnvärt, men med det startfältet som var, skulle jag blivit besviken om BWO inte gått vidare. Hur kitchig låten än kunde tyckas så kändes den i alla fall proffsig. Therese Anderssons popoperanummer med ett lätt drag av Nightwish funkade också på mig. Betydligt mer tveksam var jag till de tre glammiga tjejerna (Cocacaro... Cacacoro...Corocola... äsch) med en låt som sannolikt kan bli dansplåga på diskoteken, där man inte bryr sig så mycket om huruvida texten är originell eller inte, om ni ursäktar. Men jag är kanske för kräsen.
Jag har aldrig lyssnat på Patrik Isaksson, men mina nördkunskaper kom till uttryck då jag studerade konstellationen i hans band. "Men shit, är inte det där trummisen i The Railers?!" (varpå jag indirekt avslöjat att jag ser "På Spåret" samtidigt som andra kollar på "Let's dance" i grannkanalen) Vad jag tyckte om Isakssons bidrag? Jag har redan glömt den. Så han funkar uppenbarligen inte på mig.

BWO fick sällskap till finalen av en Frida med hiphopattityd, som blev så rörd över framgången att hon mer eller mindre grät sig genom andra framförandet. Också en sån låt som kan bli en succé på dansgolven, om jag får gissa. 

Nu är det sovdags. Om jag ska hinna bli frisk till nästa lördag.


 

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback