Hur ska man veta?

En vardagsskildring men ändå inte:
Stod på busshållplatsen hemma igår, på väg mot stan. Den där bussen går två gånger i timmen, så man missar den ogärna om man har tider att passa. En liten men gles klunga folk hade samlats.
Långsamt blir jag varse hur tre stadiga män har hejdat en asiatisk kvinna några steg bort, och håller på att fråga ut henne om hennes identitet. De har liksom ett "polisbeteende", fast är fullkomligt civilklädda. Det hela slutar med att två av dem följer med henne hem, uppenbarligen för att hon ska kunna visa de papper hon inte har på sig.

Såntdär gör mig både orolig och nojjig. Vad hade hänt? Vad handlade det om? Ni som känner mig vet ju hur blödig jag är för t.ex flyktingar som gömmer sig. Och varningssystemet - läs: konspirationstänkandet - utlöser också genast. Var de verkligen poliser? Och själv var jag naturligtvis för feg för att kliva fram och fråga vad som pågick.
Något lugnad blev jag av att jag en kort stund senare tyckte mig se samma kvinna komma gående på avstånd, men ändå. Frågorna vaknar alltid, och jag undrar hur mycket jag jagar upp mig och överdriver.



Kommentarer:
Postat av: Anna

Det är lite läskigt att ingen gör något i en sådan situation. Å andra sidan - vad ska man göra?



För en vecka sedan såg jag en vanlig bil stanna på götgatan där tre män gick ut och tog tag i en annan man och visiterade honom och tryckte in honom i sin bil. Alla såg ut att vara från ryska maffian och ingen, absolut ingen gjorde någonting.



Lite senare kollade jag upp registreringsnumret på vägverket och det var en utryckningsbil via polisen, men ändå. Tänk om jag hade fått ett annat svar?

Postat av: Effell

Anna: Jo men precis. Det är ju fullt möjligt att de här jag såg verkligen var poliser också, och att de hade en välgrundad anledning att kolla upp henne, men man blir ju ändå betänksam.

2008-10-20 @ 22:36:36

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback