Svårt att låta bli att nämna "Jacko" idag
Den första världsnyhet jag nåddes av idag var - givetvis - Michael Jacksons frånfälle. Har det pratats om så mycket annat idag egentligen? Mellanöstern glöder och förblöder, men idag var det The King of Pop, närmare bestämt hans död, som nära nog fyllde hela nyhetssändningar. Och andra musiker har vittnat om hans oerhörda betydelse och om vilken förebild och inspirationskälla han var, o.s.v.
Någon som i svensk TV bröt av emot det mönstret var Alexander Bard, som telefonintervjuades i 4:ans Nyhetsmorgon imorse. Man kunde åtminstone inte beskylla honom för att hyckla...
"Vad har Michael Jackson betytt för dig?"
"Nästan ingenting."
Bard menade att Jacksons storhet just nu mest handlar om att det överhuvudtaget råder en nostalgisk hype beträffande allt som är 1980-tal, och att hans inflytande på popvärlden främst inskränker sig till västra sidan av Atlanten; europeiska låtskrivare har andra förebilder. Jag vet inte om det stämmer, men eftersom "Jacko" inte heller tillhörde mina egna främsta idoler blir jag hursomhelst inte särskilt provocerad av att han också får en och annan skopa kritik vid sidan av alla lovord.
Visst var han oerhört proffsig på det han gjorde, särskilt under sina glansdagar under 80- och början av 90-talet. Hans videos gick knappast att missa, även om man inte hade tillgång till MTV. De måste ha visats ganska ofta, med tanke på hurpass väl man minns dem. Black or White är väl kanske den jag har färskast i minne. Kan det ha varit 1991 eller något sådant?
De senaste tio-femton åren har jag nog uppriktigt sagt mest tyckt synd om killen. Som någon nyss sade: han var som ett barn i en vuxens kropp. Ett väldigt osäkert barn också, skulle jag tro. En självutnämnd Peter Pan, hypokondrisk och livrädd för att åldras. Därför får orden "Vila i frid, Michael" en extra stark innebörd.
Jag hoppas att det är just det som hänt: att han fått frid nu.
Någon som i svensk TV bröt av emot det mönstret var Alexander Bard, som telefonintervjuades i 4:ans Nyhetsmorgon imorse. Man kunde åtminstone inte beskylla honom för att hyckla...
"Vad har Michael Jackson betytt för dig?"
"Nästan ingenting."
Bard menade att Jacksons storhet just nu mest handlar om att det överhuvudtaget råder en nostalgisk hype beträffande allt som är 1980-tal, och att hans inflytande på popvärlden främst inskränker sig till västra sidan av Atlanten; europeiska låtskrivare har andra förebilder. Jag vet inte om det stämmer, men eftersom "Jacko" inte heller tillhörde mina egna främsta idoler blir jag hursomhelst inte särskilt provocerad av att han också får en och annan skopa kritik vid sidan av alla lovord.
Visst var han oerhört proffsig på det han gjorde, särskilt under sina glansdagar under 80- och början av 90-talet. Hans videos gick knappast att missa, även om man inte hade tillgång till MTV. De måste ha visats ganska ofta, med tanke på hurpass väl man minns dem. Black or White är väl kanske den jag har färskast i minne. Kan det ha varit 1991 eller något sådant?
De senaste tio-femton åren har jag nog uppriktigt sagt mest tyckt synd om killen. Som någon nyss sade: han var som ett barn i en vuxens kropp. Ett väldigt osäkert barn också, skulle jag tro. En självutnämnd Peter Pan, hypokondrisk och livrädd för att åldras. Därför får orden "Vila i frid, Michael" en extra stark innebörd.
Jag hoppas att det är just det som hänt: att han fått frid nu.
Kommentarer:
Trackback