Ja usch ja...

En ledig dag har jag framför mig, och tur är väl det, för nu börjas det på allvar med flytten. I onsdags hjälpte Mor och Far mig att få dit köks- och städprylarna, och det är ju alltid en början. Mor, som tittade in för första gången, blev lite nostalgisk och sade att stället påminde om hennes egen lägenhet i Örebro en gång i tiden.

Stormöblerna får komma i helgen, nu tar vi lådvis med vanliga prylar i första hand. (Troligen dyker Goth-Helena upp nån gång på eftermiddan och hjälper till också.) Ja och så är det en drös praktiska grejer som ska lösas så fort det går: telefon- och internetuppkopplingar, hemförsäkring, adressändring, o.s.v, o.s.v... Som om det inte räckte med det, så är det min trappstädningsvecka som just dragit igång, samtidigt som jag flyttar in. "Nu ska vi testa han den där nye, och se hur lojal och praktisk han är egentligen." Nää, det är klart det är en slump, men ändå.

Som för att betona dagens ledighet var det riktig långdag i plugget igår. På kvällen var det nämligen ekumeniskt möte mellan Svenska Kyrkans och Missionsförbundets teologgrupper. Ett par särskilt inbjudna församlingsledare från Västkusten berättade i två timmar inspirerat om lyckat samarbete över samfundsgränserna.
Det blev rätt varmt och dålig luft i rummet efterhand, och mötet avbröts ganska abrupt och dramatiskt av att en kvinna som tydligen var både diabetiker och epilleptiker (obehaglig kombination) plötsligt föll ihop och krampade. Hon blev dock väl omhändertagen, och såvitt jag förstår togs hon för säkerhets skull in till sjukhuset även om anfallet tycktes lugna ned sig efter en stund. De flesta av oss avslutade kvällen med en stämningsfull andakt i kapellet.

Jag börjar bli småtrött på snöandet. Tji fick alla som fåfängt hoppades att mars ända från start skulle vara en vårmånad.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback