Min basker luktar illa när det regnar
Dofter - även de svaga - påverkar en nog ganska mycket tror jag. Ibland triggas avlägsna minnesintryck, sådant som legat inbäddat i glömska i åratal, för att plötsligt skölja över ens inre syn med full kraft. "Åh, den där doften...! Det luktar ju precis som det gjorde där... den där gången, när jag var kanske elva år, och vi hade... nu minns jag!" Andra dofter är helt nya, men lämnar ändå genast ett bestämt intryck. Man vet omedelbart om man gillar det eller ej.
Hur det luktade hemma hos numera avlidna äldre släktingar är en sådan där sak som biter sig fast, liksom smakupplevelser av bardomens modegodis. Begynnande regn emot asfalt en varm dag... behöver jag ens kommentera? Den salta doften vid en havsstrand; matoset från kinakrogens fläktsystem emot gatan utanför; den fräscha sågspånskänslan på brädgården... Och ute bland åkrarna på landet *får* det lukta koblaja.
Alla bekanta dofter är ju dock inte angenäma. Maskindiskade dricksglas som på något märkligt sätt erhåller samma odör som pälsen hos en till åren kommen hund. Beror det på diskmedlet? Och kedjerökarens frätande andedräkt har nästan samma effekt på mina tårkanaler som nyhackad lök - inga jämförelser i övrigt.
Idag passerade jag av en slump den kommunala simhallen dit jag förr brukade gå, och klordoften som letade sig ut till mig hade åtskilliga hatkärleks-minnen i följe. Duschrummet. De olika temperaturväxlingarna då man passerade genom olika element. Hojtande ungar och tjocka pensionärer. De där långa plastlänks-avspärrningarna i bassängen. Det sjabbiga lilla snabbmatsfiket. Bastun.
Förmodligen tjyvstartar jag nog badsäsongen inomhus i år. Om inte annat bara för att minnas.
Hur det luktade hemma hos numera avlidna äldre släktingar är en sådan där sak som biter sig fast, liksom smakupplevelser av bardomens modegodis. Begynnande regn emot asfalt en varm dag... behöver jag ens kommentera? Den salta doften vid en havsstrand; matoset från kinakrogens fläktsystem emot gatan utanför; den fräscha sågspånskänslan på brädgården... Och ute bland åkrarna på landet *får* det lukta koblaja.
Alla bekanta dofter är ju dock inte angenäma. Maskindiskade dricksglas som på något märkligt sätt erhåller samma odör som pälsen hos en till åren kommen hund. Beror det på diskmedlet? Och kedjerökarens frätande andedräkt har nästan samma effekt på mina tårkanaler som nyhackad lök - inga jämförelser i övrigt.
Idag passerade jag av en slump den kommunala simhallen dit jag förr brukade gå, och klordoften som letade sig ut till mig hade åtskilliga hatkärleks-minnen i följe. Duschrummet. De olika temperaturväxlingarna då man passerade genom olika element. Hojtande ungar och tjocka pensionärer. De där långa plastlänks-avspärrningarna i bassängen. Det sjabbiga lilla snabbmatsfiket. Bastun.
Förmodligen tjyvstartar jag nog badsäsongen inomhus i år. Om inte annat bara för att minnas.
Kommentarer:
Postat av: Wånkan
Dofter.... Håller med om att regn mot asfalt en varm dag ger en härlig känsla.
Gillar även morgondaggen som försvinner ur gräset en solig sommarmorgon, när man vattnar blommorna hemma och känner doften av blöt jord och nästan känner hur bra dom mår...
På sommaren när man är ute å åker hoj å passerar de där åkrarna som får lukta illa så är det inte så trevligt men ger ändå en känsla av frihet å man känner dofterna överallt till skillnad när man sitter instängd i en bil.
Postat av: annaluna
oh ja, se PERFUME-A STORY OF A MURDERER...
Trackback